Maten har betydelse för bland annat blodsocker, blodtryck, blodfetter och vikt. Det finns ingen särskild diabeteskost men bra grund är mat med mycket grönsaker, baljväxter, fullkorn, fisk, nötter och vegetabiliska fetter.
Matvanor handlar också om vardagen. Stress, trötthet, rutiner, hunger och tillgång till mat kan påverka vad, när och hur mycket du äter. Därför kan det vara värdefullt att fundera över när matvanorna fungerar bra och när det blir svårare.
När du rör på dig ökar musklernas upptag av glukos från blodet. Regelbunden fysisk aktivitet kan därför bidra till bättre glukoskontroll och har även gynnsamma effekter på blodtryck och blodfetter.
För många vuxna är ett riktmärke minst 150 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet per vecka. Måttlig intensitet innebär att du blir varm och något andfådd men fortfarande kan prata. Aktiviteten kan delas upp i kortare pass under veckan.
Försök också att inte ha mer än två dagar i följd utan fysisk aktivitet. Komplettera gärna med styrketräning.
Ett riktmärke att arbeta mot. Börja på en nivå som är lämplig för dig och bygg vidare steg för steg.
Du behöver inte börja med hård träning. Promenader, cykling, trappor, enkla styrkeövningar och annan rörelse i vardagen räknas också. Om du sitter stilla länge är det bra att regelbundet resa dig och få in korta stunder av rörelse.