Go to the page content

Kosten påverkar flera faktorer

Maten har betydelse för bland annat blodsocker, blodtryck, blodfetter och vikt. Det finns ingen särskild diabeteskost  men bra grund är mat med mycket grönsaker, baljväxter, fullkorn, fisk, nötter och vegetabiliska fetter.

Matvanor handlar också om vardagen. Stress, trötthet, rutiner, hunger och tillgång till mat kan påverka vad, när och hur mycket du äter. Därför kan det vara värdefullt att fundera över när matvanorna fungerar bra och när det blir svårare.

Fysisk aktivitet kan hålla nere blodsockret

När du rör på dig ökar musklernas upptag av glukos från blodet. Regelbunden fysisk aktivitet kan därför bidra till bättre glukoskontroll och har även gynnsamma effekter på blodtryck och blodfetter.

Hur mycket rörelse är ett bra mål?

För många vuxna är ett riktmärke minst 150 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet per vecka. Måttlig intensitet innebär att du blir varm och något andfådd men fortfarande kan prata. Aktiviteten kan delas upp i kortare pass under veckan.

Försök också att inte ha mer än två dagar i följd utan fysisk aktivitet. Komplettera gärna med styrketräning.

150 minuter i veckan

Ett riktmärke att arbeta mot. Börja på en nivå som är lämplig för dig och bygg vidare steg för steg.

All rörelse räknas 

Du behöver inte börja med hård träning. Promenader, cykling, trappor, enkla styrkeövningar och annan rörelse i vardagen räknas också. Om du sitter stilla länge är det bra att regelbundet resa dig och få in korta stunder av rörelse.

Vad fungerar bra för dig?

Det finns ingen lösning som passar alla. En bra utgångspunkt är att se både det som redan fungerar och det du eventuellt vill utveckla. 

  • Vad gör du redan i dag som är bra för din hälsa?
  • Hur mycket rör du dig under en vanlig vecka?
  • När sitter du stilla under längre perioder?
  • Vilka matvanor fungerar bra för dig?
  • Finns det något du vill fortsätta med eller utveckla?
  • Vilket stöd skulle du vilja ha från vården? 

 

test

Få stöd att hitta ditt nästa steg 

I guiden Kost, rörelse och typ 2-diabetes får du tydliga riktmärken, konkreta råd och frågor som hjälper dig att se vad som redan fungerar och vad du eventuellt vill utveckla. Du kan använda guiden på egen hand eller ta med den till din läkare eller diabetessjuksköterska som stöd i samtalet.

I guiden får du konkreta exempel på bra matval, riktmärken för fysisk aktivitet och frågor om matvanor, rörelse och sömn. 

Vanliga frågor om kost och rörelse

Hur påverkar matvanor typ 2-diabetes?

Maten påverkar blodsockret och har även betydelse för bland annat blodtryck, blodfetter och vikt. Därför är matvanorna en viktig del av behandlingen vid typ 2-diabetes. 

Finns det en särskild kost för typ 2-diabetes?

Det finns ingen särskild diabeteskost men generellt rekommenderas mat med mycket grönsaker, baljväxter, fullkorn, nötter och vegetabiliska fetter samt en variation mellan olika proteinkällor. Vilka matvanor som är mest relevanta för dig beror bland annat på hur du äter och dricker idag, dina behov, behandlingsmål och övriga hälsa. 

Varför är fysisk aktivitet viktig vid typ 2-diabetes?

När du rör på dig ökar musklernas upptag av glukos från blodet. Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till bättre glukoskontroll och har även gynnsamma effekter på blodtryck och blodfetter. 

Hur mycket behöver jag röra på mig?

För många vuxna är ett riktmärke minst 150 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet per vecka. Aktiviteten kan delas upp i kortare pass under veckan. Försök också att inte ha mer än två dagar i följd utan fysisk aktivitet och komplettera gärna med styrketräning. 

Måste jag träna hårt för att få effekt?

Nej, du behöver inte börja med hård träning. Promenader, cykling, trappor och annan rörelse i vardagen är en bra start. Försök sedan att steg för steg komma i gång med regelbunden träning, till exempel raskare promenader och enkla styrkeövningar. Utgå från en nivå som passar dig och bygg vidare över tid.

Varför är det viktigt att bryta stillasittandet?

Långa perioder av stillasittande bör regelbundet brytas med rörelse. Det kan till exempel vara att resa sig, ta en kort promenad eller göra några enkla rörelser.

Hur kommer jag igång med nya vanor?

Börja med att se vad som redan fungerar och vad du skulle vilja fortsätta med eller utveckla. Välj sedan ett konkret steg och bestäm när det ska ske. Din läkare eller diabetessjuksköterska kan hjälpa dig att bedöma vad som är relevant utifrån dina mål, din behandling och din hälsa. 

Hur kan vården hjälpa mig?

Ta med dina frågor och funderingar till nästa diabetesbesök. Tillsammans med din läkare eller diabetessjuksköterska kan du prata om dina vanor, vad du vill uppnå, vilka hinder som finns och vilket stöd som kan vara relevant.

Viktigt innan du ökar aktivitetsnivån

Fysisk aktivitet kan behöva anpassas efter din hälsa och behandling. Fråga vården om råd om du är osäker på vilken aktivitet eller nivå som är lämplig för dig.

Referenser

  • Socialstyrelsen. Kost vid diabetes hos vuxna: Nationellt kunskapsstöd för hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen; 2023. Artikelnummer 2023-4-8339.
  • Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. eFYSS: Diabetes typ 2. Diagnosspecifika rekommendationer om fysisk aktivitet. Åtkomst 15 september 2026.

SE26DI00072  09/2026

Relaterade artiklar

Få koll på dina målvärden

Få koll på dina målvärden

Känner du till dina njurvärden? Hur det står till med ditt LDL-kolesterol? Ditt blodtryck? Ditt långtidssocker? Eller din vikt? Det är fem värden som spelar en särskilt viktig roll för en god diabeteskontroll.

Prata om värdena med din läkare
4 min. läsningstid

Prata om värdena med din läkare

Många personer med typ 2-diabetes vet inte vilka mål de har för sitt långsiktiga blodsocker, blodtryck, LDL-kolesterol och sin vikt.

Typ 2-diabetes och hjärtat – mycket går att påverka

Typ 2-diabetes och hjärtat – mycket går att påverka

Typ 2-diabetes innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Högt blodtryck, förhöjda blodfetter, rökning och övervikt är några av de faktorer som påverkar risken.

Nerladdningsbart material